Fredagsvibbens återkomst
Det var länge sen jag hade fredagsvibb. Beror troligen på att det varit så många kort-veckor under maj och juni. Såklart även på det här jäkla projektet som långsamt driver mig till vansinne. Men! Nu är den banne mig tillbaka! Fredagsvibben, alltså. Känner mig alldeles fnissig och sprallig här. Tror att det kommer bli en rolig helg. Ikväll bär det av till D´s föräldrar för lite grillning och allmänt mys. Imorgon bitti far jag, D, D´s syster och J på dagskryssning till Åland. Vi åker från Grisslehamn och huvudsyftet är väl egentligen att gör en utflykt med D´s syster. Jag bad J följa med för att jag skulle få lite "vuxet" sällskap..=). Det blir till att äta buffé och kanske handla nån rolig sprit. Ska passa på att köpa en ny mascara också. Jag är helt fast vid Lancomes Hypnose och den är väl iaf en hundring billigare där... Sen på kvällen följer J med hem hit så får vi se vad som händer. Kanske blir vi gå-utsugna, men troligen stannar vi bara hemma och umgås. Var länge sen vi träffades och det har hänt massvis i hennes liv, så vi har en del att prata om! Längtar!
Men usch det är en massa timmar kvar att jobba... Vi har ju korta fredagar under sommaren, men det är inte att tänka på för mig nu. Jag får vackert sitta här till fyra...
Myskatt
Japp, jag aspirerar på titeln "Crazy Cat-lady". Och jag gör det med stolthet..=). Måste helt enkelt visa två bilder jag tog på en av mina underbara missar igår... Är han inte sååå söt?
Gnällspik
Antagligen borde jag byta namn på bloggen till något mer passande, exempelvis Gnällbloggen. Känns som om jag inte gör annat än beklagar mig och gnäller i alla inlägg. Fast det är ju till största delen det som var mitt syfte från början, kanske inte att gnälla, men att få ösa ut mig allt jobbigt. Så har det dock inte riktigt blivit... Även om det inte är särskilt många som besöker min blogg så är det ändå en del och det känns knasigt att skriva om alltför personliga grejer då. Man kanske skulle ha varit anonym ändå... Nä, tror nog denna form passar mig ganska bra ändå. Grejer som är jobbigt på riktigt, och inte bara vardagsgnäll, det får jag utlopp för ändå. På andra sätt.
Nu, dagens gnällinledning! Är ännu en skräpdag idag. Trött som fan, grym fetångest och småirriterad över det mesta. Misstänker att jag börjar känna av min nedtrappning.... Har inte haft så här många dåliga dagar på väldigt länge. Ganska fint väder dock, men även det känns jobbigt idag, eftersom jag krupit in i en stor luvtröja idag. Hade hoppats kunna gömma mig i den hela dagen, men det blir nog ohållbart. Nää, men annars har jag nog inget mer negativt att komma med. Ska jobba på nu, enda vettiga att göra.
Vad ska man säga?
Jäkla skräpdag. Trött, uppsvullen, nojig för projektet, fetångest, rackigt väder... Är det något mer? Jo, jag är stressad också för att dagarna går så himla fort. Allt tar så mycket längre tid än man tror. Måste snart börja jobba över på riktigt om jag ska ha en chans att hinna med allt enligt tidsplanen.... Åååå, så jag längtar (host). Kommer säkert att bli tvungen att skjuta på min första semestervecka också. Men den andra ska jag banne mig ha, för då far vi ju till Kroatien. Betalade det sista idag... Alltid något att se fram mot! Hoppas bara att de mesta är klart med projektet tills dess... Annars blir det nog svårt att njuta av resan. Varför kan det aldrig vara lätt?
Uuuuuuääää
Fyfarao, det blev ingen jäkla träning. Ligger här i soffan med helt sjukt ont i magen/ryggen. Vad ÄR detta?? Jag brukar inte bli såhär tafflig... Suck! Jäkla monster och vara elakt. Så träning var out of the question, som ni kanske förstår. Visserligen säger man ju att träning ska hjälpa mot menssmärtor, men herregud man ska ju palla med att gå i alla fall. Väl? Eller är jag ett mjäk?
Tänker iaf tillbringa resten av kvällen precis här, i soffan, med datorn på magen och slösurfa. Kanske glutta på nån film.... Röva hit en katt så jag får lite gos också. Och en D också så jag får ännu mer gos och kanske lite fotmassage. Hmmmm... Jag ska nog överleva detta också.
Tröst
Det är förbaskat synd om mig idag, har jag kommit på. Jag lider av något som absolut ingen annan kvinna i världen någonsin drabbas av...=). På grund av detta måste jag få lite tröst! Och nää, i det här tillståndet är det knappast nån tröst att shoppa, med tanke på att min mage är svullen som en boll. Då blir shopping, av kläder då såklart, bara en enda lång plåga när man måste smyga upp till storlek 38 för att få igen knapparna eller blixtlåsen. Så, nätack, jag avstår och tar i stället till ett aningen mindre sofistikerat medel för tröst. Glass! Jag har beslutat mig för att köpa vaniljglass när vi storhandlar. Sen ska jag äta ett lass glass med ännu ett lass lakritssås som vi redan har hemma sedan redan begågna synder. Mums... Vaniljglass med lakritssås betyder njutning och lycka för mig. Kortvarig sådan förvisso, men ändå..=).
Mmmmm - Monster
Det stora mensmonstert har kommit på besök. Det kom redan igår men det är först idag som det börjat tillkännage sin närvaro på allvar... Underbart. Jag ökar alla gånger en storlek i midjan och det gör att det känns ungefär som om jag väntar hundvalpar. Dessutom får jag ont som fan i ryggen och blir allmänt lynnig. Yes! Tur att de flesta av mina kläder är ganska rymliga...=). Fast jag vet ju att en del har ett ännu värre monster att tampas med, så jag ska väl inte oja mig alltför mycket. Men jag vill!! Nu är det förmiddagsfika...
Regnrusk
Usch, hade bestämt mig för en lunchpromenad idag, men icke. Regnet öser der och det blåser som tusan. Då är det inte särskilt skoj att promenera...
Mår inget vidare. Är trött, hängig och småirriterad mest hela tiden. Dessutom är jag godissugen, viket jag inte varit på flera veckor. Jäkla skitkropp att reagera såhär. Helst skulle jag bara vilja gå hem och krypa ner under täcket och äta choklad. Med två spinnande kissakatter brevid mig. Men nope, det är tre timmar kvar av arbetsdagen...
Ledsen
Intressat hur snabbt humöret kan vända - genom ett jävla telefonsamtal. Fattar inte riktigt varför jag tillåter att den här människan att påverka mig så himla mycket. Jag kan verkligen inte skjuta det ifrån mig utan blir otroligt sårad istället. Eller först blir jag jättearg! Sen ledsen. Sen kommer ångesten. Som en stor slemmig klump lägger den sig i magen och kräver nån slags dämpning. Bara att lyda.... =). Nä, jag skoja inte det är precis så det känns. Så vad gör jag? Jo jag beger mig ner på stan. Hade jag iofs tänkt ändå men jag har verligen inte tänkt shoppa. Suck. MQ hade jättestor rea och det slutade såklart med att jag hamnade i provrummet med ett lass. Ett par vita byxor med pressveck och en kortärmad vit piké från Fred Perry fick följa med mig hem. Jättefina båda två. Dock är det ganska tragiskt att shoppa bara för att dämpa ångest... Fast är man medveten om det är det inte lika farligt va???? Jo. Då är det värre. Äsch.
Bilder
Här kommer lite foton från Portugalresan. Inga representativa foton på naturen eller så, sånt tjafs håller inte jag på med..=). Nää, men allvarligt så är jag rätt kass på det. Roligare med mänskliga motiv, fast gärna med lite natur eller fina vyer med också! Well, håll till godo!
Jag och D på kvällspromenad på stranden. Tycker det var så härligt ljus! Man kan nästan ana lite strand i bakgrunden...=).
En hög jäkla stentrappa helt utan räcke som såklart inte var det minsta läskig på vägen
upp. Observera hur modigt jag trycker mig mot väggen. Jag är en riktigt daredevil!
Ytterligare ett svartvitt strandkort, den här gången på D´s ljuvliga arm.
Stackars, stackars mig
Halsont, snuva, huvudvärk och näsblod. Allt en flicka behöver för att göra ett ypperligt jobb... Eller, nä, inte riktigt. Känner mig som en gammal, avdankad arbetshäst. Inte för att jag egentligen vet hur de känner sig, men jag kan tänka mig! Drygt en halvtimme kvar till lunch - tänker fara iväg och äta nånstans på stan med två kollegor. Har ingen vidare värst aptit och är därmed måttligt sugen på min matlåda. Den är inte äcklig på nåt sätt, bara tråkig! Har ätit samma kycklinggryta med råris flera gånger redan.... Dessutom vill jag ha något kallt till min såriga hals, inte en kryddstark gryta. Helst skulle jag vilja äta glass till lunch, men det skulle bara resultera i typ en halvtimmes onaturlig pigghet efterföljt av en ännu värre mossighet än nu. Långsamma kolhydrater är väl att föredra om man ska jobba en hel eftermiddag.... Räksallad kanske? Inte en långsam kolhydrat så lång ögat kan nå i det heller iofs. Fast det känns svalkande och gott. Hm.... Himmel vad jag svamlar nu, ska skärpa mig och räkna vidare på mitt ugnsaggregat.... Tjoho!!!
Sjukdomskänsla
Fyfasen så trist! Halsonten har tydligen inte tänkt försvinna obemärkt... Jag börjar känna mig febermossig i huvudet och småfrusen. Himmel, jag har varit sjuk tre gånger redan i år, eller en gång förbaskat länge, kan man också säga. Vad är detta? Har mitt immunförsvar klappat ihop fullständigt?? Fanfanfan..... Vad gör jag för fel? Jag äter vettigt, rör på mig lagom mycket, sover ordentligt, äter massor av frukt och grönt... Skumt är det.
Fossingar
Här är ett av alla de svartvita foton vi tog på stranden - min och D´s fot. Tycker det är jättefint, det är nåt med hud och sand som verkligen gör sig i svartvitt!
Lite mer peppad
Efter att ha intagit stora doser gos och pepptalk från min käraste så känns jobbgrejen bättre. Vafsen, jag har hittills inte misslyckats med nåt jag Verkligen gått inför, så jag tänker inte kasta in handduken nu heller. Och märker jag att det blir för jobbigt så får jag väl prata med Bossarna - de kan ju inte gärna sparka ut mig på fläcken. Från och med imorgon har jag förresten fast anställning och det känns skönt. Nu ska jag lägga mig och läsa. Håller på med en bok av en norsk föfattare som heter Karin Fossum. Hon skriver deckare vanligtvis, men detta är hennes enda "annorlunda" roman och handlar om en ung kvinna som försöker begå självmord och hamnar på en psykiatrisk anstalt. "De galnas hus" heter den och är Mycket bra!! Kan varmt rekommenderas, särskilt till dig Tessan - tror du skulle gilla en skarpt. Gonatt.
Snart,snart
Alldeles snart får jag gå hem och lägga mig under sängen och låtsas att jag inte finns. Nä, det tänker jag inte göra, men bildligt talat så är det det jag tänker göra. Det blir ingen träning, utan raka vägen hem för lite stärkande gos med D och missarna. Sen lasagne och sedan mysa ihop i soffan och se på film. Det är såna här dagar jag som jag bara vill ta ett litet piller och sväva bort. Jepp, jag är en missbrukspersonlighet alla gånger, men jag har insett det för länge sedan och håller uppsikt över mig själv så gott det går.....=).
Hjälp!
Fick precis ett samtal rörande "mitt" projekt och tydligen är det lite bråttom också!! Jaaa, men det är ju underbart, jag känner mig inte alls stressad!! Åååå, varför kunde jag inte ha stannat kvar i kassan på Ica? Eller blivit bibliotekarie?? Det kan ju knappast vara ett stressande och ångestgenererande jobb, eller vad? Uuuu! Nu har jag fått ont i magen också - det slutar väl i magkatarr detta då, men det är ju inte direkt förvånande. Min mage som varit ganska ok sen jag slutade plugga..... Skräp!
Nojig
Fasen jag vet inte om jag fixar det här projektet. Jaa, visst är det första dagen jag håller på med det och jag vet ju att man alltid känner sig helförvirrad och allmänt dum i början av något stort, men ändå!!! Omfattningen gick liksom upp för mig idag när jag pratade lite med Boss Nr.1.... jag kommer verklien att ha huvudansvaret för alltihop och det känns såååååå läskigt. Tänk om jag gör helt fel?? HJÄLP!
En positiv sak dock är att jag ska löneförhandla snart. Med så pass mycket er ansvar tycker jag mig kunna kräva mer lön. Frågan är hur mycket som är rimligt?? Jag vill ju inte att de ska fnysa åt mig och säga typ, "Ehh, näädu, så mycket kan du Knappast få!" Men tre mer än jag har nu...? Kan det funka...? Det vore ju najs, men vågar jag? Åååå, varför är man en mesig tjej?? Hade jag varit man hade jag inte ens funderat, utan bara sagt det direkt. Och hade jag fått ett nej så, nähä, men dåså. Éller? Kanske är jag fördomsfull nu...
Fetångest
Första jäkla dagen hemma och jag moffar i mig godis. Har inte haft en tanke på godis på över en vecka men nuså. Snark! Väldigt vad hemlig och mentalt komplicerad jag är också - en motgång/besvikelse/orosmoment och jag springer iväg och köper godis. Nänä, jag känsloäter inte, nejnej. Jag var enbart hungrig. Yeah, right. Nä, nu ska jag duscha och sen lägga mig i soffan och sura lite.
Klantigt!!
Faaan, har jag inte lyckats få en påminnelse på en räkning?? Tågbiljetter som jag för ovanlighetens skull tog på faktura - och sedan inte använde utan trodde att jag bara avbokat dem. Påminnelsen ska betalas till Inkasso, så nu är frågan, har jag fått en betalningsanmärkning nu???? Fan, jag hoppas VERKLIGEN inte det! Suck, varför måste jag vara så klantig?
Jäkla otur
Det hände något minst sagt irriterande igår på hemresan. Vi hade ju köpt några flaskor som vi packat in omsorgsfullt (trodde vi) i väskorna. Jaha, så kommer de åkande där på bagagebandet och min väska ser misstänkt våt ut... Och minsann om den inte luktar vin också!! Jodå, visst, en flaska vitt hade krossats. Alla kläder i hela väskan var våta, även de nyköpta oanvända. Jippi. Då var det nära att jag började gråta kan jag säga. Men, det var bara att stoppa alltihop i tvättmaskinen när vi kom hem - tack och lov köpte vi inget rödvin..... Så allt borde rimligen bli rent. Sån jäkla otur, att det inte åtminstone kunde vara D´s väska?? Nää, men allvarligt, ska jag någonsin frakta flaskor i resväskan igen ska jag vara sååååå himla försiktig, det kan jag bara säga.
