Sjysst timing

Linns dagis är ett föräldrakooperativ, vilket innebär en massa fördelar, såsom få barn, egen kokerska, att vi får vara delaktiga i beslut etc, etc. Men givetvis är det nackdelar också och en av dessa har vi blivit varse den här veckan. Det är nämligen så att snöskottning och gräsklippning sköts av föräldrarna - man har en vecka i taget och vandrar runt bland barnen. Inga konstigheter alls, bara ofantligt trist och jobbigt. Hursomhelst upptäckte vi att det var vår vecka nu. (Vi är ganska amatörmässiga när det gäller detta med dagis - kanske kommer man in i det så småningom?? Jag hoppas det...)

Well, är det inte typiskt att vi får veckan med snöstorm? Och att det sammanfaller med att jag är totalt kass i ryggen? Och D sjuk? Hej och hurra, säger jag bara.

Nåväl, efter den här veckan kan vi somna om ett tag. I sexton veckor eller så.


Julpyssel Episod 1

Det må vara mysigt på alla sätt med snöoväder, men det går ju inte att vara ute och leka. Då gäller det att vara kreativ som förälder och hitta på lekar och aktiviteter inomhus, dagarna i ända....

Igår bakade jag och Linn lussebullar. Det gick riktigt bra! Hon åt inte någon deg alls och började inte fösa ner mjöl på golvet förrän efter nästan lång stunds bakande. Inte illa! Det uteblivna ätandet kan jag väl tacka Mr. Pacifier för iofs...:).

Bullarna blev fina, men goda? Nja, ganska trist med lussebullar, tycker jag. Men det är mysigt att baka dem.




Ett stycke gosig Linnis



"Så här gör man!"



"Hm... klurigt.."



Tadaaaa!


Snö? Vind? Hurra! Eller?!?

Jag går igång på extremt väder. Jaa, jag vet att det är helknasigt, men det är ett faktum. Snöstorm? Åska? Extrem kyla? Oooo, jag blir alldeles till mig - kollar vädersidor flera gånger per dag, springer och tittar på utetermometern titt som tätt som en jäkla fånftratt. D har ganska roligt åt mig (med all rätt!!), men jag kan inte hjälpa det. Jag blir liksom fascinerad på något sätt. Med ett undantag! Värmebölja. Eller nä, förresten, jag håller lika bra koll då också, men då är det ingen fascination det handlar om, utan snarare avsky....:).

Förra vintern - när det var så kallt - var jag i mitt esse, vill jag lova. Knasboll, det är mitt mellannamn.

Novocaine for the soul

En riktigt dålig dag idag. Då är det bara att ta till det tunga artilleriet - plockgodis och en riktigt dålig äventyrsfilm.





Så.

Om det känns bättre nu? Nja, inte direkt, men nu har jag iaf något annat tänka på än det som gjorde mig så ledsen idag, nämligen fetångesten. Hehe. Självmedicinering när den är som sämst, eller vad säger ni? Projektion, tröstätning, stoppa huvudet i sanden - you name it. Jag är proffs på det.


Sjukdom sätter käppar i hjulen - för vilken gång i ordningen??

Idag har min lille systerson Alvin sitt ettårskalas i Bålsta. Planen var att vi skulle fara dit - allt var förberett och framlagt igår kväll. Vi skulle fara efter frukosten, var tanken. Och vad händer inatt? Jodå. Bägge barnen blir sjuka. Linn var lite snuvig redan igår, men inatt slog det till med full kraft - hög feber och krupphosta. Även Oskar har hög feber, 39.7 tidigt i morse. Hur många gånger ska det bli såhär? Det verkar ju som att det mesta måste ställas in, pga sjukdom, nuförtiden. Eller något annat barnrelaterat. Ska det vara såhär? Och iså fall, hur länge? Bläääää, säger jag bara.

Som ytterligare grädde på eländesmoset är min förhatliga rygg riktigt dålig. Jag halkade igår när vi var på en liten promenad och kände direkt att ajajaj, det där var inte bra. Och mycket riktigt, imorse var det med största ansträngning som jag kom ur sängen. Idag rör jag mig som en nittioåring ungefär. Tjolahopp. Så kanske var det lika bra att vi inte kunde åka. Fem timmars bilsittande hade säkert inte gjort saken bättre.....

Nåväl, det kvittar. Härligt att vara på en riktigt usel nivå igen, ialla fall. Så att man liksom inte behöver fundera över vad man ska göra med all överskottsenergi.... Moahahaha. Det är galghumor som gäller här i Storvik för tillfället, som ni märker.

Livets straff

Städdag. Kan det bli tråkigare? Man vet att det blir smutsigt/dammigt/stökigt igen på typ en dag, ändå måste man städa. Om och om och om och om igen. Tills man dör. Detta måste väl ändå vara det ultimata straffet? Att aldrig komma undan denna förhatliga städning.





Så fort vi jobbar båda två blir det städhjälp. Just nu känns det lite för uselt - när en av oss är hemma heltid - men sen! Otroligt välinvesterade pengar. Min syster har städhjälp. Jag är grön av avund, kan jag säga. Ibland går hon på och gnäller lite, såsom att städerskan lagt kuddarna fel i soffan.... Vad ska man säga? Kan nog inte bli mer ilandsproblem än så, tror jag.


Jobbångest?!?

När vännen L var här pratade vi mest om barn, det ska erkännas, men även en del om jobb. Om att trivas på jobbet, med sina kollegor, sin chef och sina arbetsuppgifter. Hur viktigt det är.

Samma kväll visade min svärmor mig en annons i del lokala tidningen - ett stort företag här i faggorna sökte en massa folk tll olika tjänster. Däribland fanns en tjänst som bara kändes som att den var gjord för mig. Ett sånt jobb som jag liksom hoppats få, så småningom! Jag har ju inte direkt gått omkring i "söka nytt jobb"- tankar, känner väl att jag kanske borde jobba lite på rikigt på mitt nuvarande jobb först. Har ju mest varit mammaledig sen jag började där, för tre år sen, hehe.... Men! Såna här jobb finns det inte direkt gott om och vill jag låta chansen gå mig förbi? Jag hade ju förvisso tänkt vara mammaledig ett tag till med Oskar, om än endast halvtid under våren, men skulle jag mot förmodan få nytt jobb är det ju givetvis inte tal om något annat än heltid. Minst. Vill jag det? Kommer jag inte attb ångra att jag missar en massa av Oskars bebistid? Men å andra sidan - söka kan man ju alltid. Chansen att jag får jobbet är ju ändå inte direkt överhängande.

Igår ringde jag och pratade med kontaktpersonen på företaget, troligtvis avdelningens chef. Jag tycker att vi hade ett jättebra samtal och om jag tvivlade lite innan så blev jag helt övertygad under samtalets gång. Att jobbet skulle vara något för mig, alltså..:). Alltså ska jag söka, så får framtiden utvisa hur det blir.

Så. Då var det alltså dags att uppdatera CV:et och skriva personligt brev....... Huuuu. Visst är det jobbigt? Man vill liksom sååååå gärna att det ska bli sååååå bra, men hur vet man vad de vill höra? Och hur gör man för att sticka ut ut mängden?? Hur framhöver man sig själv som en ypperligt bra person utan att låta alltför självgod? Jag tycker att det är en riktigt svår balansgång... Nå, imorgon är D hemma, då kan jag sitta ostört. Imorgon ska ansökan in.

Kärt besök

Imorgon kommer kära vännen L hit och hälsar på! Det ska bli sååå trevligt. Var verkligen alldeles för länge sen vi träffades nu. Men imorgon alltså! Vi är taggade - alla fyra, bara så att du vet L!

Vi har inga särskilda planer, mer än lite långpromenader, massa god mat och en massa härligt tjejprat. Misstänker att det kommer att bli en hel del bebissnack. Eller jag hoppas det! :) Myspys.

Oväder och fynd

Himmel, då var vintern här då, med besked! Snöstorm den 9:e november - det känns lite tidigt, men det kanske det inte är? Jag har dålig koll. Det brukar ju knappt vara snö till jul, när man verkligen VILL ha snö, men iofs kommer det väl oftast en omgång eller två innan som hinner regna bort.... Stuntsamma. Jag tycker iaf att det är ganska mysigt.

Dagens shoppingtur gick bra, tycker jag. Jag betade av de saker jag hade på min lista och hittade dessutom gardiner till mitt och D´s sovrum. Det var en positiv överraskning med tanke på att jag varit på jakt, mer eller mindre, i mer än ett år. Alltid är det något jag stör mig på och då oftast priset. Gardiner är dyrt! I alla andra rum har vi enkla vita gardiner och det är ju inget som kostar särskilt mycket, men vårt sovrum är verkligen helvitt och då vill jag ha lite färg på textilierna.... Alltså, härligt att äntligen hitta!

Nu sitter jag här i soffan och myser framför brasan. Visst är det underbart med öppen eld? Och snöstorm som viner utanför....:).

Okka Pokka, Pikke Paa

Jaha, hörrni, kan man bli mycket sötare än såhär?? Skulle inte tro det.





Oskar, nästan sex månader. Eller som han kallas av storasyster, som ska rimma på precis alla namn, Okka pokka pikke paa.

(Själv går jag under benämningen mamma-bamma.)


Golvad

Efter en veckas höstlov hade jag nästan glömt hur intensivt det är att vara ensam hemma med Linn och Oskar. Nu känner jag mig fullständigt tömd på energi, men ändå ganska glad och nöjd. Vi har haft en bra dag! Till de bra dagarna räknas nuförtiden de utan obcent många trotsutbrott från Linn.....:). Jag vet att trots är ett viktigt steg i hennes utveckling, men hey, tålamodet tryter oavsett. Jag föddes helt enkelt med kort stubin och Linn har uppenbarligen ärvt mitt temperament. Kort och gott - vi retar gallfebern på varandra. 

Imorgon väntar en shoppingtur med barnen och svärmor. Jag måste inhandla en födelsedagspresent till min systerson som fyller ett om en vecka. Dessutom är det hög tid att börja köpa småpresenter till Linns adventskalender - vår plan är att göra en egen med ett litet paket för varje dag. Nä, Oskar får ingen adventskalender. Han kan få lite tjusigt inslagspapper att prassla med och suga på varje morgon. Det är ändå det han allra helst ägnar sig åt...:).

Kram på er!

Mad Men

Jaa, det är kanske inte så många som missat denna eminenta serie? Hursomhelst, till er som ännu ej sett Mad Men vill jag bara säga: Se den. Ni kommer att ångra er, för troligen blir ni precis lika fast som jag blivit... Men det är det värt! Det är ju så bra!! Ojojoj, vad bra det är!!





Den bästa serie jag sett, utan tvekan. Så, ladda hem nu och titta. Bums!

Det var dagens tips det.


Flodhäst

Gårdagen gick knappast till historen som någon hälsosam dag, med pizzabuffé till lunch och en gigantisk påse plockgodis på kvällen.... Behöver kanske inte tillägga att jag känner mig som (och liknar?) en åldersstigen flodhäst idag?

Just pizza, och för att inte tala om snask, gör att min kropp suger fast i varenda liten vattenmolekyl som en besatt, med resultatet att jag svullnar upp rejält, bara över natten. Inte ett dugg kul. Hur mycket jag än vet att det är, just det, vatten, så får jag ändå kämpa tappert med paniken över att jag fettat till mig extremt mycket, extremt snabbt!

Nu blir det strypning av kolhydraterna några dagar för att råda bot på detta. Basta!

Nyförvärv

Idag styrde vi kosan till Falun, hela familjen (D har höstlov den här veckan). Vår plan var att barnen skulle sova sina middagslurar i vagnen och låta utflykten ta sin tid. Dessa planer satte dock Linn käppar i hjulen för genom att somna i bilen på vägen till Falun, halv tio på förmiddagen, en tid då hon aldrig sover. Men - det ordnade sig ändå. Hon sov ingenting på eftermiddagen, men var go och glad ändå. Vi fick en riktigt mysig dag (och till på köpet en tidig kväll, hehe).

Shoppingen då? Ptja, det enda vi egentligen planerat att kika efter hittade vi, nämligen ett par skor till mig. Jag har behövt ett slags mellanting mellan joggingskorna och vinterkängorna - att promenera i. Och ja, med nedanstående GoreTex-skor från Timberland tycker jag att jag hittat vad jag sökt. Fantastiskt sköna. Morgondagens morgonpromenad får utröna om de lever upp till sina förväntningar.



Introduktion

Här blir Oskar introducerad till lättklädd, kvinnlig fägring av storasyster - blott fem månader gammal..... Linn bläddrar i min underklädeskatalog från Bravissimo, håller upp ett uppslag till Oskar där han ligger i sitt babygym och donar, varpå hon utbrister:

"Titta Okka! En massa ninnor!"






Jag har från början lärt Linn att kvinnor är kvinnor, flickor är flickor och tanter är tanter. Samma sak med det manliga könet - pojkar, män och farbröder. Lätt som en plätt - barn är ju grymma på detaljer, så hon fattade galoppen snabbt som ögat.

Har alltid haft svårt för föräldrar som till sina barn kallar alla äldre än 14 för tant..... Vad är det om, vill ni inte att ert barn ska få ett vettigt ordförråd, eller vad? Tsss


Veckans värsta

Tisdagar är, enligt mig, veckans utan tvekan sämsta dag. För er som läst min blogg sen början är det kanske ingen nyhet? Nu vet jag iaf att jag inte är ensam om det..:). En och annan britt verkar hålla med mig.


Fint som snus

Som den tvättäkta sucker för HM som jag är, så surfar jag troget in på webbshopen varje torsdagsmorgon. Det är på torsdagar det kommer in nya grejer där, kan jag ju berätta för er olyckligt ovetande...:).

Hursom, nu i torsdags har det kommit in en massa festkläder på webbshopen och såklart i butik också. Nu är ju inte festkläder något jag har ett skriande behov av, men jag är ganska sugen på nedanstående byxdress.... Så tjusig! Och med halsbandet till skulle det bli ännu tjusigare.

Kanske att man ska slå till ändå? Även om man inte ska på någon gigantisk Halloweenfest så blir det väl något tillfälle att vara fin? Kanske? Möjligen...?



       


101026

Som jag tidigare nämnde så hade jag en härlig födelsedag, om än intensiv och fullspäckad, men så är ju mitt liv just nu, så vad kunde väl vara mer passande? :)

På morgonen fick jag frukost på sängen av D och Linn, vilket är mysigt såklart, men något av en triller när man har en yster tvååring med. Kokt ägg och smörgås lite här och där, if you know what I mean... Därefter for D till jobbet och jag och barnen blev ensamma. Förmiddagen gick, mer eller mindre, åt till att förbereda inför lunchen, då mina föräldrar och min mormor kom och åt med oss. Givetvis åt vi en av mina absoluta favoriträtter - varmrökt lax från Sjöboden. Mums!

På eftermiddagen kom D´s mamma, syster och systerdotter på besök och vad hade de med sig? Jodå, en smarrig princesstårta. Underbart, eftersom det inte riktigt funnits på kartan att baka tårta. Mitt i tårtfikat kom D hem från jobbet, tidigt, och hade med sig middagen hem - ytterligare en av mina favvisar, nämligen ett lass med sushi.

Nån gång efter middagen knackade det försynt på dörren och E och E kom på en liten snabb överraskningsvisit. Så trevligt!!

Kvällen avslutades, efter sedvanligt bad och nattning, med lyxiga chokladpraliner, champagne och mys med min älskling. Kan man ha det bättre?? 


Min dag

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det min födelsedag! Hurra, hurra, hurra!

Stort och varmt TACK för alla gratulationer och uppvaktning!! Fantastiskt att så många tänker på lilla mig. Jag har haft en jättefin fördelsedag och känner mig mätt, nöjd och överväldigad...:). Precis som man ska kanske?

Nu ska jag krypa till kojs. Återkommer imorgon och berättar mer om hur dagen varit. Nattinatt på er!

Soon to be tant

Imorgon fyller jag tant. Trettio är, herregud, kan det verkligen stämma? Har jag inte räknat fel? :) Nix, krax. Det stämmer alldeles för väl.

Ärligt talat trodde jag att jag skulle krisa över detta att bli trettio, men nä, det har inte blivit mycket av den varan. Inte ännu, ialla fall. Fast egentligen har jag ju ingen tid över för att fundera särskilt mycket över saken och då är det svårt att krisa... Det kanske kommer, hehe.

Hursomhelst så uppfyller jag ju redan flera av de kriterier som jag tidigare ansåg vara tydliga bevis på tantighet. Vad säger ni om följande:


• Jag tycker att det är ett grymt slöseri med dagen att sova längre än halv åtta på morgonen, vardag som helg.

• Jag köper en hel del kläder på Lindex och då snackar vi inte underkläder....

• Tycker att det känns jobbigt och onödigt att gå på krogen.

• Räknar promenader som träning....



Detta för att bara nämna några. Jaa, ni hör ju själva, det går käpprätt utför.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0