Klipp, klipp

Sprang ner på lunchen och klippte mig. Har sett fram mot att göra det ett tag, men nu vete fasen... Jag ser tantig ut. Kort och tantigt blev det. Men det är ialla fall inte slitet, som om DET nu skulle vara någon tröst.

Har svårt att se positivt på någonting alls för tillfället. Borde kanske väntat ett tag till med klippningen.... Var liksom dömt att misslyckas nu. Men - too late.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0