Tusses Blogg

Godmorgon världen. Inte mycket att säga om denna dag, ännu så länge. Är förbaskat trött - gårdagen gick liksom av bara farten, men nu verkar det som att tröttheten kommit ikapp mig. Usch.

Det hade såklart gått klockrent för Linnis och farfar igår, men hon blev ändå märkbart lycklig när vi kom hem. Hon var alldeles speedad och skrattade och stojade ända till läggdags. Gosan.... Saknar henne förbaskat mycket! När går det över egentligen? Alltså den dagliga saknaden när man är på jobbet? Någon som har en aning? Fast det kanske snarare är så att man vänjer sig. Nu har jag ju varit hemma med henne varje dag ganska länge så därför är det väl som att vänja sig på nytt....? Well, well. Jag kommer att få veta i sinom tid, antar jag.

Nu ska jag hämta ytterligare en kopp kaffe fåse om det äckliga automatkaffet kan jaga tröttheten på flykten. Hoppas kan man ju alltid...

Kram på er!