Hallon
Min käre D kan verkligen charma medelålders damer, det är liksom något vi brukar skoja om, här hemma. Om det är medvetet eller inte låter jag vara osagt..;). Hursomhelst, sist ut var en granndam som passande nog råkade ha ett stort hallonsnår i sin trädgård. Efter att ha stått där och småpratat med henne en stund hade vi hennes fulla välsignelse att gå dit och plocka som mycket hallon vi ville. Najs!! Som Linn sa: "den snälla, snälla kvinnan" föreslog att vi skulle gå dit och plocka någon gång under dagen när de ändå jobbade, hon och hennes man. Sagt och gjort! Både igår och idag har vi utnyttjat denna ynnest. Trädgårdsgårdshallon är ju supergott!
Linn tycker extremt mycket om hallon och idag när vi plockade var hon i sitt esse. Hon vandrade mellan mig och D i snåret och inkasserade. "Mammaaaaaaa?"....."Pappaaaaaa?" Efter en stund slog hon läger hos D, där han kapitulerat och lät henne äta direkt ur hans bytta. Han är allt bra snäll D..:). Så snäll var inte mamman. Jag har en tendens att drabbas av bär-djävulen när jag plockar. Jag kan helt enketl inte ge mig, fast jag är apless och egentligen inte vill ha mer bär. Men att lämna alla dessa fiiiina, goda hallon?? Phu. Det är en kamp.
Nåväl, nu har vi iaf en ansenlig mängd hallon infrusna i små portionsförpackningar. Ypperligt att ta ut och ha till frukost. Mild, naturell yoghurt med kokosflingor, hallon och pumpakärnor - det är en frukost i min smak. Testa!! Smaskens.
