Magsjuka - vilket straff!
I tisdags eftermiddag började jag känna mig hängig och trött. Vi hade träff med mammagruppen hos M och jag reagerade på att jag inte ville ha kladdkakan som M bakat, vilket liksom inte händer eftersom jag älskar kladdkaka! Senare under eftermiddagen/kvällen kom magonten, illamåendet och frossan.... Sen bröt liksom helvetet lös här hemma, för både mig och min käre. På över ett dygn fick jag inte behålla minsta lilla vattendroppe - det kom upp igen direkt. Detta i kombination med ett aggresivt bortfall (if you know what I mean..) gav mig en rejäl rensning av systemet, om vi säger så. Först igår kunde jag äta litelite fast föda och vara uppe och gå utan att få svimningskänslor. Fysatan så dåligt jag mått! Magsjuka är inget jag önskar mina värsta fiender, om jag nu hade några såna.
Känner mig fortfarande rejält sliten idag, men det är mycket bättre än igår och alldeles ofantligt mycket bättre än i torsdags, så det går ju helt klart åt rätt håll. Är bara så tacksam över att kunna äta lite igen! Det är verkligen inte roligt att veta att man bara MÅSTE äta, för annars blir man inte pigg, men det liksom bara går inte! Allt vad mat heter får en att kvälja.... Uuuuu. För att inte tala om apotekets vätskeersättning.... Brrrr!
Är för övrigt mycket tacksam över att min mamma kom hit både onsdag och torsdag, trots den överhängande smittorisken, och hjälpte oss. Hon handlade och tog hand om Linn några timmar, vilket var helt obeskrivligt skönt. Det är inte helt lätt att roa en åttamånaders bebis när man är magsjuk. Leksak i ena handen, spyhink i andra.... Det är liksom ingen överdrift heller, hehe....
Nåja, så blev vår Valborg. Vi som hade såna supermysiga planer tillsammans med M, T och W.... Men, vi får ta det en annan gång! Snart!
Kommentarer
Postat av: Tessan
kramar om
Trackback
