Out of hope
Jobbjobbjobb. Stress stress stress. Jobba, äta, träna, sova, jobba, äta, träna, sova. Ska det vara såhär?? I 40 jävla år till??? Va? Eller vaddå, efter 40 år blir det äta, sova, äta sova istället. Kanske träning också, förresten.
Är det värt det, verkligen? Varför håller man på, vad är det som driver? Överlevnadsinstinkt kanske? För någon direkt livslust kan jag inte påstå att jag känner. Skulle vara ganska befriande att slippa alltihop.
Är det värt det, verkligen? Varför håller man på, vad är det som driver? Överlevnadsinstinkt kanske? För någon direkt livslust kan jag inte påstå att jag känner. Skulle vara ganska befriande att slippa alltihop.
Kommentarer
Postat av: Tessan
Jag tror det handlar om att skaffa sig ett jobb som ger en något mer än bara pengar, där man kan känna att man trivs tillsammans med sina arbetskamrater och där dagarna känns meningsfulla och intressanta! Ett jobb som man känner ett genuint intresse för och som liksom är "en del av en själv"...
Låter det flummmigt?? Det är det nog. ;-)
Men andemeningen är väl att arbetsuppgifter och kamrater går före lönen. Då tror jag man står ut med att jobba dag ut och dag in.
Det bästa är ju om man har ett jobb som ligger i linje med ens personliga intressen OCH bra lön. ;-D
Kram på dig, du ska se det känns bättre imorgon.
Trackback
