Slö morgon

En slö morgon följd av en ännu slöare förmiddag - det är tisdagens melodi här. D och Linnis är på Öppna Föskolan och jag har ätit frukost och slösurfat, fortfarande iklädd flanellpyamas. Jepp, det är sant, jag sover numera i flanellpyamas. Till skillnad från de allra flesta har jag blivit fantastiskt frusen under den här graviditeten och om jag sover utan kläder, vilket jag i normalfall helt klart föredrar, fryser jag så att jag inte kan sova. Min termostat är fucked up. Jag fryser så att jag skakar samtidigt som jag svettas floder.... Hur skumt är inte det? Och äckligt, kan jag lova er. Nä, flanellpyamas är enda lösningen just nu.

Snart ska jag hursomhelst klä på mig och börja förbereda något slags lunch tills övriga familjen återvänder. I eftermiddag blir det en tur till Sandviken - jag ska träffa en psykolog och så ska vi till biblioteket och införskaffa lite ny lektyr.

Ha en bra dag.


Måndag gör jag ingenting, ingenting, ingenting....

Ungefär som vanligt då alltså..;). Nä, men idag väntar faktiskt besök hos barnmorskan och efter det en visit hemma hos mamma. Svärföräldrarna har precis anlänt och leker för glatta livet där nere med Linnis. Eftersom Linn är väldigt mammig för tillfället är det bäst för alla parter att jag förvinner härifrån när det är de som ska ha huvudansvaret....

Andra veckan i februari. Om två månader är det vår, visst ska det bli härligt? Jag tycker ju som jag tidigare nämnt om vintern, men årstidernas växlingar är ju fantastiska. Förändring förnöjer, så enkelt är det.

Ha en bra dag!

Fredagsmys...

Äntligen fredag! Ja, så känns det faktiskt fastän jag är hemma hela dagarna. Ännu en vecka utan en för tidig födsel är ju till ända och nu är jag i vecka 27! Tiden går....

Idag har D jobbat och min mamma varit här hos mig och Linn. Det har funkat jättebra, faktiskt. Man kan tycka mycket om min mamma, men hon är en grym lektant. Det kan ingen ta ifrån henne.

I helgen händer en massa: Imorgon ska vi på födelsedagsfirande i Toretorp - M som fyller 35 minsann och på söndag är det dop i Hedesunda. Förhoppningsvis ska allt klaffa också så att vi kan vara med både imorgon och på söndag. Det är ju inte riktigt vi som styr just nu dock.... Håller tummarna!

Ha en härlig helg alla.

Nyförvärv

Här är min nya klocka! Hur snygg som helst, enligt mig. Att den sedan var nedsatt från 1800 till 900 gjorde det till ett synnerligen trevligt fynd....:)


Stillsam shopping

För att få tiden att gå en aning tog vi oss en tur till Falun i veckan. D hade hand om Linn - de rajade omkring och gjorde galleriorna osäkra - medans jag fick flanera runt i butiker i lugn och ro. Mycket trevlig omväxling mot att sitta hemma och uggla.... Fångst blev det förstås också! Hittade faktiskt en jättetjusig armbandsklocka till mig. Har varit ute efter en ett tag - en herrmodell och nu hade de halva priset på allt på en klockbutik. Då passade jag på och jag är jättenöjd! Ska lägga upp en bild senare.

Vi fyndade även en massa barnkläder på rean - mestadels på PoP, men en del på HM också. Jag älskar att rea-fynda! Det ger mig en enorm tillfredsställelse, haha.....

En måndag i slow motion

Måndag innebär arbetsdag för D och FarmoroFarfar-dag för Linnis. Vad innebär det då för den överflödiga, sjukskrivna och gravida mamman? Jo, en tur hem till mamma. Kan det bli klychigare än så?

Min mamma är sjukpensionär och hennes dagar, när pappa jobbar, kan bäst beskrivas som softa. Idag gjorde jag henne alltså sällskap, vilket har inneburit att jag halvlegat i deras kökssoffa och tittat på när hon målat, tittat på en del skräp på tv, gluttat i inredningstidningar samt hjälpt mamma att baka syltkakor. Allt detta har kunnat utföras i liggande, halvliggande eller sittande position. Ingen kan komma och säga att jag inte tar det lugnt!! Ack nej.

Men det är själsdödande, dagar som denna, så imorgon måste jag ha något litet projekt här hemma. Tror att det blir att ge mig på fingerfärgen tillsammans med Linnis.

Kramkram

Vacker söndag

Dagarna lallar på här och det känns lite som om jag går i ett töcken. Fast det är kanske lika bra det. Idag har vi iaf varit och ätit söndagslunch hos svärföräldrarna, vilket var trevligt. Skönt att komma iväg lite. Mycket god mat fick vi också, vilket alltid är trevligt, speciellt när man sluppit laga den själv. (Heter det "sluppit" förresten? Perfekt av verbet slippa. Hm.... Både låter och ser helhemligt ut, men jag kommer inte på något annat...)

Det är synnerligen vackert ute idag - kallt, soligt och ljust och massvis med snö. Det märks skillnad på ljuset, tycker jag, det är liksom skarpare på något vis. Härligt! Snart är våren här.... Tills dess får man försöka ta till vara på de fina dagar som ges. Så snart Linn vaknat ska vi klä oss varmt och gå ut lite. Linn och D får busa och mamman får tassa i maklig takt brevid - iförd foglossningsbälte, givetvis. Det är tur att man är så rörlig, nowadays.

Hoppas ni alla har en fin söndag.

Fredag

Och så har ännu en vecka gått. Idag entrar jag vecka 26 vilket ju är superbra!! Känner mig dock så innerligt mycket mer gravid än vecka 26, om ni förstår vad jag menar? Känns snarare som vecka 36.... Inte för att magen är så stor, men alla krämpor och det stora fokuset på graviditeten hela tiden. Well, förhoppningsvis kommer jag till vecka 36 också och då kommer jag med största sannolikhet att vara såååå otroligt mycket gnälligare än nu...:).

Idag jobbar D och min mamma och mormor är här och hjälper mig med Linnis, som för övrigt är sjuk. Fick kruppanfall sent igår kväll som kom och gick under hela natten.... Imorse var hon superförkyld och hade lite feber. Intressant, för igår hade hon inte ett enda symptom. Förhoppningsvis ska hon slippa andningssvårigheterna inatt så att vi alla får sova bättre.... Inatt blev det knappt någon sömn alls, så jag misstänker att vi går och lägger oss vid halv åtta hela familjen idag.

Kram på er allihop!

Att ta en dag taget

Jag är av naturen en planerande person, som älskar struktur och listor och gärna planerar mitt liv in i minsta detalj, så långt nu detta är möjligt. Överraskningar, omkullkastade planer och ovisshet är för mig hemskt och gör mig orolig, irriterad och, på sikt, olycklig. Låter kanske tragiskt för någon som är annorlunda, men sådan är jag och jag har lärt mig att leva med det, även om jag givetvis försöker ändra på mig lite grann, så gott det går. Att få barn har ju gjort att man inte kan planera precis allt och omkullkastade planer har blivit något av en vardag, men iaf. I grunden älskar jag att ha en plan.

Nu är det enda egentliga rådet jag får från precis alla att "ta en dag i taget"... Ja, förutom att vila då, förstås..:). Missförstå mig inte, jag är otroligt tacksam för allt stöd och de råd jag får!!! Utan stöd från nära och kära skulle jag gå under, tror jag - det är inte det! Jag vet bara inte HUR TUSAN MAN GÖR!!! Hur tar men en dag i taget???? Jag bara MÅSTE planera! Annars tappar jag förståndet, banne mig! Nu försöker jag verkligen, verkligen hela dagarna att inte göra något alls och det är såååå hemskt! Varje kväll slutar med att jag bryter ihop, storgråter i fullständigt uppgiven hopplöshet över mitt liv..... Usch, jag vet att jag gnäller och att jag borde ta mig i kragen och skärpa till mig, eftersom ju detta inte bara handlar om mig och blablabla, men hur gör man? Det funkar liksom på dagarna, hyfsat, men på kvällen liksom brister allt försvar.

Jag försöker att leva på någorlunda som vanligt och ett sätt är ju att försöka att inte bara gnälla, utan att fokuser på positva saker. Det gäller ju även här på bloggen... Jag ska försöka. Jag försöker.

Besök hos barnmorskan

Idag var jag på besök hos barnmorskan igen. Jag träffar henne ganska ofta, till följd av att jag inte mår bra. Det var iaf ingen större förändring sedan sist och vi konstaterade kort och gott att det här barnet sliter ganska hårt på min kropp. Känns jobbigt att det är tre månader kvar, men samtidigt, vad är väl tre månader av mitt liv?? Det är iaf vad jag försöker intala mig när jag får stora skälvan över att jag knappt kan göra något alls, just nu....

Vi har en ganska nära relation, jag och min barnmorska, och idag hände en lite rolig sak. Jag gillar henne jättemycket och känner att jag kan berätta det mesta för henne. Hursomhelst så verkar hon ju känna detsamma för idag när hon skulle undersöka mig, säger hon och ser lite sådär full i fan och generad ut: "Du, alltså jag måste fråga dig en personlig sak, sådär tjejer emellan. Är dina bröst äkta?? De är så himla vackra!!" Hoho, jo, jag intygade henne om att de definitivt är det. Då säger hon något i stil med att: "Ja, förlåt att jag frågar, men jag är bara så avundsjuk på dem!". Ganska roligt..:). Knappast något att vara avundsjuk på, vilket jag också sa till henne, men hon verkade föga övertygad.

Nåväl, roligt var det iaf. Liksom inte riktigt det man väntar sig att få höra av sin barnmorska, hehe...


Söderfors Herrgård

Jag och D for på lördagsmorgonen iväg för att tillbringa dagen och natten på Söderfors Herrgård - en liten by en bit utanför Tierp. Denna weekend var inplanerad sedan innan och vi ville fortfarande absolut åka, trots den senaste dryga veckans dramatik. Och det gjorde vi helt rätt i - vi fick ett mycket mysigt dygn för oss själva!! Detta trots lördagskvällens en och en halv timmes smärtsamma, regelbundna sammandragningar......





Det var som sagt mycket skönt att vara barnfria och få uppleva lite lyx en stund tillsammans. Det är viktigt, även om jag tycker att jag och D ger oss tid till enbart varandra dagligen. Det tackar jag vårt val avstå från TV för....


En månad

Har precis varit på vårdcentralen och träffat en läkare, dock inte min husläkare eftersom hon inte var anträffbar. Jag har nu blivit sjukskriven en månad framåt för sammandragningar, foglossning, karpaltunnelsyndrom och ångest. Tjolahopp, men är ett riktigt måndagsexemplar.... I slutet av den här månaden ska jag dock träffa min husläkare för (eventuell) fortsatt sjukskrivning.

Nu ska jag försöka slappna av, slopa skuldkänslorna och fokusera på att må bättre. Till en början ska jag och D fara iväg, ensamma, imorgon och bo på hotell. Vi behöver lite ensamtid. Linnis ska vara med farmor och farfar.


Sjukskrivning??

Fick besked imorse - ingen urinvägsinfektion. Alltså beror mina sammandragningar på något annat. Pratade med min barnmorska imorse och hon morrade åt mig att uppsöka läkare snarast för sjukskrivning. "Vad kan du annars göra??" säger hon. Tja, inte vet jag. Vela ett tag till kanske? Nä, jag ska ladda idag och imorgon bitti ser jag till att få träffa min läkare. Fåse vad hon säger. Dessvärre är det ju inte bara vad doktorn säger, utan vad den fördömda försäkringskassan säger också....

Djup suck.

Lever, men inte mycket mer

Ni som försökt få tag på mig och misslyckats - jag är ledsen att jag inte ringt upp eller svarat på sms. Jag bara orkar inte med det just nu. Låter kanske underligt, men såhär fungerar jag, tyvärr. Mår så himla dåligt, på alla möjliga sätt. Jag må vara ett gnälligt mjäk, men så är fallet...
Jag lovar att höra av mig så snart jag mäktar med det! Tills dess, ha tålamod med mig, snälla, underbara vänner!

Kan iaf berätta att jag fortfarande är hemma. Väntar fortfarande på besked om urinvägsinfektion och har fortfarande sammandragningar av och till. Alla gör absolut inte ont och tur är väl det, annars hade jag farit som en tetting till förlossningen. Men jag kan ändå inte hjälpa det - ångesten är total här hemma. Känns som att jag tassar på en mycket skör tråd just nu, på flera sätt. Förhoppningsvis vänder det snart.

Kram på er!


Ja må hon leva....!

Ett stort, STORT grattis och massor av kramar till fina vännen J som firar 30 år idag!! På grund av mina graviditetskrämpor fick vi lov att ställa in resan till Stockholm idag och kunde därför tyvärr inte närvara... Men J, vi får fira dig när du kommer hit nästa gång!! Det bli kanske under något lugnare former, men ändå..:).





Återigen, många kramar. Hoppas att din dag har varit underbar och att den fortsätter flera timmar till! :)


Om

Min profilbild

Tusse

RSS 2.0